Hur länder blir medlemmar

Nato, eller Nordatlantiska fördragsorganisationen, är en militär allians som trädde i kraft den 24 augusti 1949. Den upprättades genom det Nordatlantiska fördraget och skrevs under i Washington på våren år 1949. Själva tanken är att medlemsländerna ska försvara varandra mot ett eventuellt yttre angrepp. Sverige är idag inte medlem i Nato. För att Sverige ska kunna gå med i Nato krävs det att regeringen godkänner en motion och sedan lämnar in en ansökan till det högsta beslutande organet inom Nato, Nordatlantiska rådet. I dagsläget är totalt 29 länder med i alliansen och 22 av dessa är också medlemmar i EU. Den nyaste Natomedlemmen är Montenegro som anslöts den 5 juni år 2017. Vid bildandet år 1949 hade Nato 12 ursprungsmedlemmar.

Danmark, Norge och Island är inte bara grannländer till Sverige utan också ursprungliga medlemmar av denna allians. Trots att dessa länder är med har Sverige hållit sig utanför. Borde då Sverige också gå med i Nato? Ett starkt argument för att vi ska gå med är att världsläget blir allt mer spänt och att det svenska försvaret inte klarar att hålla emot mer än en vecka enligt ÖB Sverker Göransson. Å andra sidan är Sverige med i EU där länderna har kommit överens om att hjälpa varandra genom Lissabonfördraget. Dessutom är det inte bara att gå med även om Sverige skulle vilja utan Nato har också motkrav. Ett sådant är att minst två procent av ett lands BNP ska läggas på försvaret.

Hur en ansökningsprocess går till

Att ansöka om Natomedlemskap är en lång process och om vi tittar på hur en process för Sverige skulle se ut så är det inte bara Nato som ska hantera frågan. Om vi vill gå med ska regeringen först tillsätta en utredning där fördelar och nackdelar med Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten tas upp. En sådan gjordes senast år 2015 då fler än 300 intervjuer med pålästa källor ingick. Men även de politiska partierna påverkar och givetvis det svenska folket. För Sveriges del torde det ske en folkomröstning först, vilket sker i näst intill alla stora beslut, så även inträdet i EU. Hur folket ser på det varierar och mellan 2013–2016 var många för men idag har det stödet minskat.

Natos styre

Natos högkvarter ligger i Bryssel och Natos högste militära befälhavare är alltid en amerikan. Sedan år 2014 har generalen Philip M. Breedlove innehaft den positionen. Alliansens viktigaste organ är det Nordatlantiska rådet som består av representanter från varje medlemsland. Sedan år 2014 är det norrmannen Jens Stoltenberg som arbetar som rådets generalsekreterare. Om ett land söker och lämnar in ett skriftligt medlemskap måste samtliga medlemmar i rådet rösta ja för att förfrågan ska gå igenom. Även om Sverige inte är med i Nato är vi ett så kallat partnerland. Det innebär att vi ingår i ett samarbete som innehåller både militära och civila delar. Det hela startade år 1991 då Nato bjöd in alla länder som varit medlemmar i den före detta Warszawapakten.

Står utanför försvarsmöjligheter

En stor skillnad mellan partnerländer som exempelvis Sverige och länder som är egentliga medlemmar i Nato är att vi inte omfattas av den kollektiva försvarsprincipen som ingår i allianssamarbetet. Vill vi gå med måste regering alltså först enas om att lämna in en ansökan. Ansökan lämnas därefter in till Nordatlantiska rådet, som är det högsta beslutande organet, och de kommer att ta ställning i frågan. Alla medlemsländer måste enhetligt rösta för att ett land ska få bli medlemmar. Bosnien och Hercegovina fick år 2010 en Membership Action Plan, MAP av Nato. Planen är ett sista steg innan fullvärdigt medlemskap. Sedan år 2012 har Georgien önskat att få bli medlemmar. Även Makedonien ansökte år 2012 och är sedan år 2017 numera medlemmar.

En del av men inte medlem

Det finns alltså länder som Sverige som kan sägas vara en del av Nato i och med medlemskap i EU men är inte fullvärdiga medlemmar. Dessa har vissa möjligheter till stöd om de skulle bli attackerade men kan inte förvänta sig stöd fullt ut. Vad gäller Sverige så var vi redan från starten år 1949 knutna till alliansen. Nato hade 12 ursprungliga medlemsländer, ytterligare tre anslöts, men Sverige kallades ibland den sextonde Natostaten. Föregångaren till Nato var Brysselpakten som bildades år 1948 och där fem europeiska länder blev medlemmar. Utan USA ansåg de sig vara chanslösa och endast några månader senare gick USA med och Nato bildades. Idag ifrågasätter USA sin roll och vill ha en större fördelning av ansvar och kostnader mellan medlemsländerna.

LEAVE A REPLY

Your email address will not be published. Required fields are marked *