Nato idag – en utblick mot framtiden

Försvarsalliansen Nato bildades år 1949 och består idag av 28 olika länder i Nordamerika och Europa. Orsaken till bildandet av Nato var att skapa en säkerhetsgaranti mellan Nordamerika och Europa. Grundprincipen är fortfarande att ett angrepp på ett medlemsland inom Nato är ett angrepp på hela Nato. Idag har arbetet inom Nato även utvecklats till att innefatta internationella fredsfrämjande aktioner, kris- och katastrofhantering. Viktigt att tillägga är att alla länder inom Nato har ett gemensamt ansvar att skydda varandra – hur stort stöd eller med vilka eventuella militärmedel respektive land väljer att skicka vid en attack är alltid upptill respektive land att avgöra. En attack mot Nato innebär alltså inte per automatik att medlemsländerna måste bidra med exakt lika mycket militära medel eller bistånd.

Natos uppdrag har förändrats fram till idag. Den tidigare hotbilden från forna Sovjetunionen förändrades när Berlinmuren föll 1989. Kollapsen av Sovjetunionen kom att förändra hela det politiska världsläget. Idag ägnar sig Nato i allt större utsträckning åt internationella fredsinsatser, konflikthantering och militär krishantering. Viktigt att komma ihåg är att under kalla kriget användes aldrig Natos militära stridsmedel. Den första militära insatsen som Nato för första gången opererade inom var kriget på Balkan 1995. Organisationen fick genom FN uppgiften att säkra freden i Bosnien. Militärstyrkan från Nato gick under namnet IFOR och bestod även av militärtrupper från länder utanför Nato, inklusive Sverige. Idag debatteras om Sverige ska gå med i Nato eller inte. Historiskt har Sverige redan understött Natos militära insatser – oavsett medlemskap eller inte.

Nato, fred och demokrati

På den politiska internationella arenan är Nato idag en aktiv och ledande organisation när det kommer till aktioner för att bevara fred, demokrati och stabilitet. I första hand vill Nato hitta lösningar, politiska förslag och toppmöten som förändrar konflikter i världen på ett lugnt, strategiskt och fredligt sätt. Diplomati är Natos främsta bundsförvant, och när det inte räcker till innehar Nato genom medlemsländerna militära styrkor att tillgripa och använda vid en eventuell militär konflikt. Dock har Nato inga egna militära resurser – hela militärorganisationen bygger på att medlemsländerna skall kunna bistå och skicka militära resurser om krisläget kräver det. Faktum är att sedan slutet på 1990-talet har Nato och dess militära närvaro i andra länder ökat stadigt.

Var finns Nato idag?

Idag beräknas cirka 20 000 militärpersonal arbeta på olika uppdrag genom Nato runtomkring i världen. Militären inom organisationen Nato har tillgång till flygförsvar, marinförsvar och markförsvar. I skrivande stund deltar Nato i militära operationer i Afghanistan, Kosovo, kring Medelhavet och Irak. På flera håll försöker Nato bygga upp ländernas egna militära arméer, ländernas egna institutioner och ländernas infrastruktur. Både i Irak och Afghanistan har Nato försökt att skapa ett återuppbyggnadsarbete av samhällets viktigaste funktioner, militär, sjukvård och utbildning. Därtill har Nato på olika sätt assisterat medlemsländerna vid flyktingkriserna kring Medelhavet och Turkiet. Kriget i Syrien har varit en bidragande orsak till de stora flyktingströmmarna mot Europa – en flyktingvåg Europa fortfarande inte sett slutet på.

FN:s säkerhetsråd och Nato

Utan FN:s säkerhetsråd godkännande skall Nato inte kunna ingripa i andra länder angelägenheter. Dock har Nato på eget bevåg agerat utan FN:s godkännande. Det har skett vid ett antal tillfällen, inte minst sedan terroristattacken 2001 mot USA och World Trade Center. Efter denna händelse var det första gången Nato åberopade Artikel 5, att en attack mot ett Natoland är en attack mot hela Nato. Vidare var bombningarna i Libyen 2011 ytterligare ett exempel på när Nato agerade utan godkännande av FN:s säkerhetsråd. Interventionen fick stark kritik från länder som proklamerar suveränitetsprincipen. Kritiken mot Natos militära agerande kom framförallt från Kina och Ryssland. Från Natos håll framhöll man att bombningarna var till för att skydda rebellernas uppror mot diktatorn Muammar Gadaffi.

Ska EU-länder gå med Nato eller inte?

Frågan har alltmer politiserats de senaste åren. Ska EU-länder gå med eller inte? Idag kan den frågan tyckas mer aktuell än någonsin. Ett par argument för och emot medlemskap i Nato följer här. Ett militärt angrepp på ett EU-land skulle endast kunna avvärjas med hjälp av Nato. Om ett EU-land angrips av exempelvis Ryssland skulle andra länder bistå militärt – även utan ett medlemskap i Nato. Demokratierna i Nato? Turkiet är ett medlemsland som är med i Nato. Är Turkiet demokratiskt? Men många hävdar att i och med medlemskapet i EU, där unionen garanterar stöd och hjälp, finns inte behovet att gå med i Nato. Det ser även ut som att Nato kan komma att förändras i och med USA ifrågasättande av sin roll i Nato.

LEAVE A REPLY

Your email address will not be published. Required fields are marked *