Vilka länder har mest makt i Nato?

Nato står för North Atlantic Treaty Organization (Nordatlantiska fördragsorganisationen) och undertecknades 4 april 1949 av tolv länder; 10 europeiska samt USA och Kanada. Bakgrunden var att Sovjetunionen, med sin militära makt och totalitära ideologi, efter andra världskriget uppfattades som ett hot. Med Nato ville västländerna motverka att Sovjetunionen fick mer makt i Europa, då kommunisterna hade gått in i Tjeckoslovakien 1948. Kärnan i Nato som politisk och militär organisation blev Artikel 5, som innebär att ett angrepp mot ett av Natoländerna är ett angrepp mot hela alliansen. Själva organisationen bildades 1951 för att organisera ett nordatlantiskt försvar. Detta var viktigt, då många av länderna i pakten hade angripits av Tyskland under andra världskriget, trots att de var neutrala. Däribland Norge och Danmark.

Natos betydelse stärktes då Västtyskland gick med i Nato 1955 med anledning av upptrappningen av Koreakriget. Sverige, som ville behålla sin neutralitet, gick alltså aldrig med. Samma år bildade östblocket den så kallade Warszawapakten. Efter hand har allt fler länder anslutit sig, exempelvis Spanien, Grekland och Turkiet. Efter Warszawapaktens upplösning och Sovjetunionens fall 1991 har Natos roll omdefinierats och makten omstrukturerats. En ny tolkning av Artikel 5 innebär att medlemsländerna nu kan angripa utan att själva blivit angripna av fienden. Det är omdebatterat, eftersom Nato därmed kan ingripa utan att få godkänt av FN. Under 1990-talet deltog Nato aktivt i striderna på Balkan, vilket ledde till att Daytonavtalet upprättades. Det innebar uppkomsten av en Nato-ledd fredsstyrka kallad KFOR.

USA tar makten i egna händer

I och med attackerna mot USA 11 september 2001 så aktiverades för första gången Artikel 5, som innebar att USA på eget bevåg kunde attackera Afghanistan. Nato fick efter USA:s seger uppgiften att ta kommando över ISAF-styrkorna, som fick ansvar för att stabilisera läget i landet. Nato var även indirekt inblandat i Irakkriget, då flera medlemsländer motsatte sig att USA gick in i landet. Nato blev efter att Iraks regim störtats ansvariga för att träna upp landets säkerhetsstyrkor. EU och Nato har idag ett avtal som innebär att EU kan använda Natos resurser i händelse av konflikt, då 22 av EU:s medlemsländer också är medlemmar i Nato. Avtalet som tecknades 2002 innebär att EU kan ingripa först om Nato vägrar.

Var ligger makten idag?

Maktbalansen har alltså omformulerats beroende på rådande världsläge, men de länder som idag har starkast försvar och därmed betydande makt inom Nato är Kanada, Storbritannien, Frankrike och Tyskland samt USA, som har överlägset störst försvarsbudget. Men även Turkiet har en stark militär och ligger dessutom strategiskt till mellan Europa och Mellanöstern, vilket gjort att landet ofta agerat utifrån sitt speciella läge. Då det idag inte längre finns något tydligt hot mot medlemsstaterna används organisationen istället för att få igenom ländernas egna intressen. Säkerhetsdilemmat i världen kvarstår dock, vilket också är ett av skälen till att Nato kan finnas kvar och verka för internationell säkerhet. USA har på sistone dock poängterat att de vill att kostnaderna fördelas jämnare.

Nato och dess nuvarande struktur

Idag är Nato en organisation där medlemsländerna själva bestämmer över sitt försvar och den egna säkerhetspolitiken. Nato har fortsatt som mål att upprätthålla samarbetet över Atlanten inom försvar och säkerhet, och medlemsländerna bör lägga 2 procent av sin bruttonationalinkomst på försvar, vilket inte alla länder uppnår. En viktig uppgift är också att stärka civilförsvaret. Nato tar även ställning mot terrorism, cyberhot, energisäkerhet och andra element som kan försvaga säkerheten i världen. Internationell krishantering är idag en av huvuduppgifterna för Nato. Exempel på två insatser är KFOR (Kosovo Force) samt RSM (Resolut Support Mission) i Afghanistan. 1997 inrättades EAPR som ett forum och politisk instans för informationsutbyte och säkerhetspolitisk dialog mellan Nato och de 22 partnerländerna.

Sverige och Nato

Samarbete med icke-Natomedlemmar har blivit allt viktigare för Nato efter det kalla krigets slut. En av de viktigaste uppgifterna är de facto att formalisera partnerskap med andra länder, och idag finns partnerskap med 41 länder i Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Dessa är partnerskap för fred (PFF), Istanbulinitiativet (ISI) samt Medelhavsdialogen (MD). Sverige samarbetar med Nato inom ramen för Partnerskap för fred som är ett praktiskt program mellan Nato och icke-Natoländer i Europa och Centralasien. PFF har ett säkerhetsfrämjande syfte, och är också ett viktigt instrument för att förbereda, samordna och öva upp sina styrkor för just internationell krishantering. Sveriges intresse av PFF ligger i att man vill medverka till uppbyggnad av en allmän europeisk säkerhet för ett stabilt och tryggt Europa

LEAVE A REPLY

Your email address will not be published. Required fields are marked *