Soldater

Grundlig militärisk utbildning

I tider som dessa när världsläget känns ostadigt, andra länder hotar varandra med kärnvapen och terrorrörelserna härjar i delar av världen så är det lätt att bli orolig för Sverige.

Sveriges försvar har under en tid varit ganska litet. Idag jobbar man för att stötta upp försvaret genom att värnplikten återinförts. Detta betyder att alla 18 åringar i Sverige kan kallas till mönstring. Mönstringen är som en sorts prov som ser vem som är lämplig för att genomgå den militära grundutbildningen.

Istället för lumpen

Den Grundliga Militära Utbildningen (GMU) är försvarsmaktens obligatoriska utbildning för alla som ska stödja Sveriges försvar. Utbildningen – som är både teoretisk och praktisk – förbereder personen för framtida befattningar. Det man får lära sig är grunderna inom försvar, utrustningen som används, reglerna som finns och andra saker man kan behöva veta i fält. Denna utbildning är 3 månader.

Soldater

Efter GMU genomför man en befattningsutbildning. En kan utbilda sig till soldat, sjöman, hemvärnssoldat eller inom någon annan befattning. Här får man de kunskaper man behöver för att klara av just den befattning man inriktar sig mot.

När utbildningen är avklarad finns det en möjlighet att gå tillbaka till sitt vardagsliv och sätta sig i ett kontor utan att stanna kvar i Försvarsmakten. Men, för den som vill fördjupa sig och ägna tid åt Sveriges försvar så finns det många möjligheter. Du kan jobba vidare inom din befattning som sjöman/ soldat, ansluta dig till hemvärnet eller söka ett annat jobb i Försvarsmakten.

Hemvärnet är ungefär hälften av hela Försvarsmakten. Det har till uppgift att stödja samhället oavsett om det är en naturkatastrof eller en attack från öst. Här finns olika förband över hela landet och dessa brukar hålla övningar samt hjälper samhället vid olika insatser, så som sökningar efter försvunna människor och hjälp vid stormar och liknande naturfenomen. Är du intresserad av musik så kan du stödja Sveriges försvar inom hemvärnets musikkår också, det finns flera olika även här över hela landet.

Argument för och emot Sveriges inträde

En fråga som många gånger diskuteras, inte minst nu när världsläget kanske håller på att förändras med bubblande konflikter och terrorattentat. Här är en artikel som opartiskt försöker lyfta fram de olika för och nackdelarna så du själv kan bilda dig en egen uppfattning. Det är bland annat dessa argument som utredningen bygger på.

Argument för ett inträde av Sverige i Nato

  1. En ovärderlig allians. Det största argumentet till varför vi skulle gå med i Nato är att Sveriges eget försvar idag inte är särskilt stort och utvecklat. Utan Nato har vi idag endast vårt egna försvar och måste hoppas på att något annat land kommer och hjälper oss vid händelsen av ett krig. Om vi då går med i Nato kan vi alliera oss med andra länder och då är vi försäkrade om att vi får hjälp eller stöd.
  2. Sverige samarbetar med Nato redan. Detta betyder att vi kan bidra till Nato men det betyder inte nödvändigtvis att vi får hjälp av Nato. Vi har svenska soldater som har stridit på uppdrag av Nato under olika fredsuppdrag. Om vi skulle gå med i Nato så skulle denna cirkel slutas och vi kan hamna i ett fungerande samarbete som styrker oss och inte bara Nato och dess nuvarande medlemsländer.
  3. Sveriges Försvar kan bli Bättre. Genom att gå med i Nato förbättras inte bara samarbetet med andra stridsmakter men vårt eget försvar kan också förbättras. Nato sitter på mycket betydelsefull information som kan hjälpa oss att utveckla strategier vid händelsen av krig.

Man i pansarfordon från Nato håller i gevär.

Argument emot ett inträde av Sverige i Nato

  1. Det skulle kosta väldigt mycket för Sverige att gå med i Nato. De länder som är med i Nato förväntas lägga runt 2 procent av BNP på sitt försvar varje år, men detta är endast ett riktmärke som endast tre medlemsländer når upp till, dessa är USA, Grekland och Storbritannien. Om vi skulle satsa ungefär som våra grannländer, 1,4 procent så skulle detta betyda en ökning på ungefär 50 miljarder kronor eftersom vi idag har en försvarsbudget motsvarande 1,15 procent av vårt BNP. Då menar man att vi redan har ett tillräckligt försvar och inte behöver satsa mer eftersom Sverige idag ej är hotat.
  2. Vi behöver inte heller Nato pekar många på. I dagsläget finns det inget krigshot mot oss och eftersom vi är ett av de land som klarat oss utan konflikter väldigt länge i och med att vi var neutrala under både första och andra världskriget så finns det ingen risk för att vi drabbas av någon konflikt.
  3. Alliansfriheten tjänar oss väl. Om vi då går med i Nato så har vi tagit ställning till vilken sida vi står på och är då inte längre neutrala. Detta skulle betyda att vår alliansfrihet upphör och det är denna som skonat oss från krig tidigare. Och även, om vi skulle gå med men inte själva bli drabbade av krig så kan vi tvingas strida när något utav våga allierade länder behöver oss.

Sammanfattande ord i frågan

Så, att gå med i Nato skulle betyda ett ovärderligt skydd för Sverige om vi skulle hamna i en konflikt, men samtidigt, hur stor är risken att detta skulle hända? Är dagens världsläge så ostadigt att Sverige skulle oprovocerat kunna bli attackerat av jätten i öst? Frågan handlar också om vi är säkra att vi vill ställa oss på en sida och då vara tvungna att strida för denna bara för att vi gått med i denna förening.

Relationen mellan USA och Nato

USAs förhållande till Nato är just nu minst sagt svajigt. Sedan Donald Trump blev president har frågan om ett Natomedlemskap är värt det varit het och mr. President själv har uttryckt sina åsikter om Nato med ordet ”obsolete” vilket översätts till förlegat. Trump har också uttryckt sitt missnöje med Nato genom att kritisera den europeiska sidan av atlanten. Han menar att Europa inte betalar tillräckligt och inte heller deltar så mycket som de borde i kampen mot terrorism.

En annan ledare som är tveksam till Nato är Storbritanniens Premiärminister Teresa May. Hennes åsikt handlar i huvudsak om att Nato måste omformuleras men inte att Storbritannien ska dra sig ur organisationen då den är viktig inför det förändrade säkerhetsläget i Europa.

May och republikanernas parti har talats vid under en resa till Pennsylvania som May genomförde. Hon delar Trumps åsikter och vill gärna jobba tillsammans för att göra Nato bättre och mer relevant.

Den stora frågan angående anslag

Flygplan över militärer som står med vapen. De är rustade för krig!

USA hotar alltså med att minska sitt stöd till Nato om inte de europeiska medlemsländerna betalar sin del, detta kan få konsekvenser för hela Nato som organisation då USA är det medlemsland som satsat överlägset mest pengar på Nato. Över 75% av Natos militära styrka finns i just USA och för att Nato ska kunna fortsätta upprätthålla säkerheten så är det viktigt att denna ej går förlorad.

Om USA skulle helt dra sig ur Nato (vilket är ganska osannolikt) så skulle även Natos grund rubbas. Nato bildades just för att fungera som en länk mellan USA och Europa, där av namnet North Atlantic Treaty Organization, och om inte det största landet i Nordamerika finns med så förstörs Natos grundbudskap till viss del, även om Kanada fortfarande är med.

Vad detta skulle få för konsekvenser är oklart, men det skulle potentiellt kunna utgöra ett hot mot Europa om USA inte fortsatt stod på dess sida, även om ett Nato utan USA är högt osannolikt. Därför krävs en utredning om huruvida Nato är något av intresse för Sverige.