Inspelning av Natodebatten i Kulturhuset den 30:e september

Säkerhetspolitiken har på kort tid gått från att vara nästintill bortglömt i det offentliga samtalet till att bli en av de absolut hetaste frågorna. Rapporter om utländska ubåtar i Stockholms skärgård, Rysslands agerande på Krimhalvön och IS framfart i mellanöstern har självklart bidragit till att sätta frågorna på agendan igen. Allt detta har även lett till att den gamla debatten om NATO-medlemskap har fått nytt liv. Här finner ni den.

Debatten behandlar följande ämnen:

RELATIONEN TILL RYSSLAND:
Sven Hirdman (fd stats­sekreterare i försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva, ledamot i Krigsvetenskapsakademien)

Linda Nordlund (försvarsbloggare, styrelseledamot i Folk och Försvar och f.d. ordförande i Liberala Ungdomsförbundet)

NATO KONTRA FN:
Pierre Schori ( f.d. biståndsminister och FN-ambassadör)

Mike Winnerstig (säkerhetspolitisk analytiker och ledamot i Krigsvetenskapsakademien)

NATO SOM FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK:
Gudrun Schyman (Feministiskt initiativs talesperson)

Birgitta Ohlsson (riksdagsledamot Folkpartiet och f.d. EU-minister)

SÄKERHETSPOLITIK OCH KÄRNVAPEN:
Hans Blix ( f.d. utrikesminister och generaldirektör för IAEA)

Karin Enström (riksdagsledamot Moderaterna och f.d. försvarsminister)

KAN VI KRIGA FRAM EN FRIARE VÄRLD?
Stina Oscarson (dramatiker, samhällsdebattör och initiativtagare till Natoutredningen)

Katarina Tracz (opinionsbildare och chef för liberala tankesmedjan Frivärld)

Sverige, Nato och frågan om säkerhetsgarantier

I den pågående debatten om Sveriges eventuella medlemskap i Nato spelar de säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet en central roll. Thomas Jonter, historiker och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, ifrågasätter om säkerhetsgarantier, som de historiskt faktiskt fungerar, är någon god garant för säkerheten. Missuppfattningar från kalla krigets tid kan bidra till övertron på garantier.

Läs hela artikeln här.

Ska Sverige vara värdland för Nato?

Det är ingen hemlighet att den svenska Försvarsmakten genom en rad små (och ibland större) steg har närmat sig militäralliansen Nato. Det senaste av dessa närmanden är det så kallade Värdlandsavtalet. Lars Ingelstam, biträdande chefredaktör för Mänsklig Säkerhet, redogör i den här artikeln för avtalet, och ställer sig kritisk både till handläggningen och innebörden av detta avtal.
Klicka här för att läsa hela artikeln. 

Debatt om Sveriges Natopolitik med Stina Oscarson och ledarskribenten Anna Dahlberg

Debatt om Sveriges Natopolitik med regissören och dramatikern Stina Oscarson och Expressens ledarskribenten Anna Dahlberg samt Lotta Bouvin-Sundberg och Alexander Norén, SVT.
Hämtat från programmet SVT Gomorron den 30/9 2015.

Klicka på länken för att komma till videoklippet. Stina Oscarson om Sveriges Natopolitik: “Vi har förts bakom ljuset”

Går Sverige med i Nato kan kärnvapen placeras hos oss

Sverige måste följa doktrin. Som Natomedlem kan vi i kris tvingas ta emot kärnvapen, i strid med riksdagens beslut. Att inte ta med kärnvapnen när man diskuterar Nato och Ryssland är verklighetsförfalskning. Vi måste verka för ett förbud mot detta hot mot mänsklighetens överlevnad, skriver tolv debattörer från Läkare mot kärnvapen.

Gå till artikel "Går Sverige med i Nato kan kärnvapen placeras hos oss"

En förnuftets röst om Ryssland

Nyligen genomförde Nato i samverkan med bland andra Sverige den största krigsövningen till havs sedan andra världskriget, Baltops 15, med 17 länder. Det skedde inom synhåll från den ryska kusten.
För någon vecka sedan skedde en liknande militärövning i Natoregi i Norra Sverige och Norge – Arctic Challenge Exercise – där flygstridskrafter från 9 olika länder deltog. Även den utspelades ett stenkast från Ryssland.

Gå till artikel "En förnuftets röst om Ryssland"

Tio myter och missförstånd om svensk säkerhetspolitik

Nyansera debatten. Den säkerhetspolitiska diskussionen om Sveriges förhållande 
till Ryssland, Nato och våra internationella åtaganden är högljudd, men präglas av ­bristande insikter. Här är några av de ofta upprepade påståendena – och hur jag 
tycker att de ska bemötas.

Gå till artikel "Tio myter och missförstånd om svensk säkerhetspolitik"

Politik som vapen

Även under Sovjetunionens tid fanns vilja och möjligheter att tränga bakom misstro och fiendebilder. Med utgångspunkt i material från nyckelpersoner på båda sidor av järnridån visar Pierre Schori hur principerna om en förtroendeskapande ”Ostpolitik” och gemensam säkerhet skulle kunna bidra till en alleuropeisk fredsordning, innefattande Ryssland.

Gå till artikel "Politik som vapen"