Mobillösningar i krigszon

Ett allt större problem är de så kallade ‘cyberattackerna’ som inkluderar både datorer, servrar och mobiler. Det är ett tekniskt krig som ofta pågår i större utsträckning än vad många tror, eftersom att det är klart svårare att upptäcka än traditionell krigsföring. Genom cyberkrigsföring kan man inte bara komma åt känsliga dokument, utan även slå ut delar av internet, elnät och ta kontroll över uppkopplad hårdvara.

Mobiler är hett villebråd

De flesta människor världen över har idag en eller flera mobiltelefoner, varav de flesta är smartphones med uppkoppling till internet. Dessa kan utnyttjas till en förövares fördel på precis samma sätt som datorer. Genom att ta kontroll över din telefon med internetabonnemang kan förövare till exempel få tag i dina kreditkort, position och email. En viktig del i att försvåra detta är att använda säkerhetsappar (kryptering), inte gå in på skumma länkar i mail och att ha ett säkert mobilabonnemang.

Kryptera din smartphone

hänglås och kryptering på mobil och dator.
Sätt lås på dina saker med kryptering

Som tidigare nämnt är det ett bra val att kryptera din mobil. På så sätt blir det svårt att komma åt både ditt abonnemang och känslig information. På en iPhone räcker det att sätta ett lösenord. Det finns inga andra bakdörrar att använda, vare sig för polisen eller någon annan. Eftersom att det blir allt längre tidsspärr varje gång man skriver fel lösenkod så kan man inte göra det hur många gånger som helst. Du kan dessutom ställa in automatisk radering om du skriver fel lösenord 10 gånger.

Har du en android som du vill kryptera finns det lite olika tillvägagångssätt. På Microsoft finns en guide som visar dig hur en typ av kryptering fungerar på din mobil. Det finns också mängder av andra krypteringssätt om du tar dig tiden att söka efter dem.

 

Det kan också vara en idé att se över dina andra uppkopplade prylar. Datorer och surfplattor är ofta nästa naturliga steg i krypteringsväg. Det behövs inget cyberkrig för att en kryptering ska komma till användning. Det räcker med att din mobil blir stulen på krogen eller att du råkar öppna en länk som leder till ett virusprogram.

Soldater

Grundlig militärisk utbildning

I tider som dessa när världsläget känns ostadigt, andra länder hotar varandra med kärnvapen och terrorrörelserna härjar i delar av världen så är det lätt att bli orolig för Sverige.

Sveriges försvar har under en tid varit ganska litet. Idag jobbar man för att stötta upp försvaret genom att värnplikten återinförts. Detta betyder att alla 18 åringar i Sverige kan kallas till mönstring. Mönstringen är som en sorts prov som ser vem som är lämplig för att genomgå den militära grundutbildningen.

Istället för lumpen

Den Grundliga Militära Utbildningen (GMU) är försvarsmaktens obligatoriska utbildning för alla som ska stödja Sveriges försvar. Utbildningen – som är både teoretisk och praktisk – förbereder personen för framtida befattningar. Det man får lära sig är grunderna inom försvar, utrustningen som används, reglerna som finns och andra saker man kan behöva veta i fält. Denna utbildning är 3 månader.

Soldater

Efter GMU genomför man en befattningsutbildning. En kan utbilda sig till soldat, sjöman, hemvärnssoldat eller inom någon annan befattning. Här får man de kunskaper man behöver för att klara av just den befattning man inriktar sig mot.

När utbildningen är avklarad finns det en möjlighet att gå tillbaka till sitt vardagsliv och sätta sig i ett kontor utan att stanna kvar i Försvarsmakten. Men, för den som vill fördjupa sig och ägna tid åt Sveriges försvar så finns det många möjligheter. Du kan jobba vidare inom din befattning som sjöman/ soldat, ansluta dig till hemvärnet eller söka ett annat jobb i Försvarsmakten.

Hemvärnet är ungefär hälften av hela Försvarsmakten. Det har till uppgift att stödja samhället oavsett om det är en naturkatastrof eller en attack från öst. Här finns olika förband över hela landet och dessa brukar hålla övningar samt hjälper samhället vid olika insatser, så som sökningar efter försvunna människor och hjälp vid stormar och liknande naturfenomen. Är du intresserad av musik så kan du stödja Sveriges försvar inom hemvärnets musikkår också, det finns flera olika även här över hela landet.

Argument för och emot Sveriges inträde

En fråga som många gånger diskuteras, inte minst nu när världsläget kanske håller på att förändras med bubblande konflikter och terrorattentat. Här är en artikel som opartiskt försöker lyfta fram de olika för och nackdelarna så du själv kan bilda dig en egen uppfattning. Det är bland annat dessa argument som utredningen bygger på.

Argument för ett inträde av Sverige i Nato

  1. En ovärderlig allians. Det största argumentet till varför vi skulle gå med i Nato är att Sveriges eget försvar idag inte är särskilt stort och utvecklat. Utan Nato har vi idag endast vårt egna försvar och måste hoppas på att något annat land kommer och hjälper oss vid händelsen av ett krig. Om vi då går med i Nato kan vi alliera oss med andra länder och då är vi försäkrade om att vi får hjälp eller stöd.
  2. Sverige samarbetar med Nato redan. Detta betyder att vi kan bidra till Nato men det betyder inte nödvändigtvis att vi får hjälp av Nato. Vi har svenska soldater som har stridit på uppdrag av Nato under olika fredsuppdrag. Om vi skulle gå med i Nato så skulle denna cirkel slutas och vi kan hamna i ett fungerande samarbete som styrker oss och inte bara Nato och dess nuvarande medlemsländer.
  3. Sveriges Försvar kan bli Bättre. Genom att gå med i Nato förbättras inte bara samarbetet med andra stridsmakter men vårt eget försvar kan också förbättras. Nato sitter på mycket betydelsefull information som kan hjälpa oss att utveckla strategier vid händelsen av krig.

Man i pansarfordon från Nato håller i gevär.

Argument emot ett inträde av Sverige i Nato

  1. Det skulle kosta väldigt mycket för Sverige att gå med i Nato. De länder som är med i Nato förväntas lägga runt 2 procent av BNP på sitt försvar varje år, men detta är endast ett riktmärke som endast tre medlemsländer når upp till, dessa är USA, Grekland och Storbritannien. Om vi skulle satsa ungefär som våra grannländer, 1,4 procent så skulle detta betyda en ökning på ungefär 50 miljarder kronor eftersom vi idag har en försvarsbudget motsvarande 1,15 procent av vårt BNP. Då menar man att vi redan har ett tillräckligt försvar och inte behöver satsa mer eftersom Sverige idag ej är hotat.
  2. Vi behöver inte heller Nato pekar många på. I dagsläget finns det inget krigshot mot oss och eftersom vi är ett av de land som klarat oss utan konflikter väldigt länge i och med att vi var neutrala under både första och andra världskriget så finns det ingen risk för att vi drabbas av någon konflikt.
  3. Alliansfriheten tjänar oss väl. Om vi då går med i Nato så har vi tagit ställning till vilken sida vi står på och är då inte längre neutrala. Detta skulle betyda att vår alliansfrihet upphör och det är denna som skonat oss från krig tidigare. Och även, om vi skulle gå med men inte själva bli drabbade av krig så kan vi tvingas strida när något utav våga allierade länder behöver oss.

Sammanfattande ord i frågan

Så, att gå med i Nato skulle betyda ett ovärderligt skydd för Sverige om vi skulle hamna i en konflikt, men samtidigt, hur stor är risken att detta skulle hända? Är dagens världsläge så ostadigt att Sverige skulle oprovocerat kunna bli attackerat av jätten i öst? Frågan handlar också om vi är säkra att vi vill ställa oss på en sida och då vara tvungna att strida för denna bara för att vi gått med i denna förening.