Syfte & utredningsplan

Utredningens syfte är att inför Riksdagens omröstning om värdlandsavtalet med Nato våren 2016 göra en analys av hur detta avtal i synnerhet och Sveriges närmande till Nato i allmänhet kan påverka vår och Östersjöregionens säkerhet, liksom vår relation till FN och vår utrikespolitiska handlingsfrihet, inte minst möjligheterna att medverka till en fredlig lösning av konflikter i omvärlden. Utredningen önskar bidra till en bättre informerad och mer balanserad debatt kring svensk säkerhetspolitik.

 

 

Utredningen avser att särskilt granska följande:

    • Grundläggande begrepp och relationen mellan dem: säkerhet(spolitik), försvar(spolitik), alliansfrihet, neutralitet, ”responsibility to protect” (R2P), fredsbevarande, förebyggande m fl
    • Om Nato: ursprungligt syfte, framtida utveckling, planer och visioner.
    • Vad var meningen när Sveriges samarbete med Nato en gång initierades (bl a med Partnerskap för fred)?
    • Utvecklingen mellan stormakterna och i Östersjöområdet från 1980-talet.
    • Dagsläget, särskilt Rysslands roll. Det försämrade säkerhetspolitiska läget.
    • Politiska och ekonomiska argument för och emot medlemskap i – eller nära relationer till – Nato.
    • Inverkan på det nordiska samarbetet och den strategiska balansen i närområdet.
    • Kärnvapenaspekten.
    • Direkta och indirekta konsekvenser av ett värdlandsavtal (”närläsning” av avtalsförslaget).
    • Likartade avtal med särskilda länder.
    • Åtaganden och deklarationer relativt EU, FN m fl. Den svenska solidaritetsförklaringen.
    • Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
    • Konsekvenser av ett avtal: den militära alliansfriheten m fl aspekter (jfr även 1 ovan).
    • De omfattande militära övningarna på svensk mark.
    • Vad händer i ”skarpt läge”?
    • Hur påverkar en – mer eller mindre nära – relation till och samverkan med Nato Sveriges möjligheter att inta självständiga utrikespolitiska ståndpunkter och bedriva en aktiv utrikespolitik, som att delta i internationella fredsbevarande operationer eller utföra aktiva medlingsuppdrag?
    • Lärdomar från militära och icke-militära insatser (bland annat i Afghanistan och Libyen). Här finns skäl och exempel för att diskutera mänsklig säkerhet, kvinnors säkerhet (SC 1325), relationen mellan bistånd och militära insatser mm
    • Alternativen: diskussion och exempel. En bred definition av (gemensam) säkerhet (som inte är samma sak som militär förmåga). Utblick mot globala hotbilder och ”nya” säkerhetsproblem. Alliansfrihetens roll. Utrikespolitik som första försvarslinje. En aktiv Östersjöpolitik. Hur kan Sverige bidra till att minska polariseringen och de accelererande spänningarna mellan öst och väst och påverka till nedrustning, inte minst av massförstörelsevapen? Diplomati. Är en ny Europeisk säkerhetsordning möjlig? Utbildnings- och rekryteringsbehov.

Utredningen inledde sitt arbete den 22 juni 2015 och beräknas kunna läggas fram i december 2015.

Här hittar du värdlandsavtalet samt Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd.